Hälsa del 2 - Hur vet man vad som stämmer?

Innan jag går in på de olika behandlingar jag vill prata om så måste jag förklara två saker som kommer att komma upp mycket och som nämns mycket i min tidigare nämnda källbok (inläggett "Comeback och Hälsa del 1), nämligen placebo och dubbelblindad randomiserad klinisk prövning.

Placeboeffekten: Många har hört ordet och har troligtvis redan en uppfattning om dess betydelse. Men såklart vill jag vara tydlig. Placeboeffekten är den effekt ett preparat eller behandling ger utefter, i detta fallet patientens, tidigare uppfattning, fördommar, kunskaper, etc. Allting bakomligande som ger patienten någon som helst uppfattnign och behandlingen/preparatet påverkar utfallet. Tror patienten att det kommer att fungera, kommer det att fungera bättre. Tror patienten inte alls på en förbättring kommer det att påverka negativt. Placeboeffekten är extremt kraftfull i många fall men har så gott som aldrig helt på eget hand lyckats bota åkommor (ifall det finns åkommor att bota). Även om sinnet tror att kroppen är botat behöver så inte vara fallet.

Dubbelblindad randomiserad klinisk prövning (DRKP) är det allmänt vedertagna sätt att utreda vad som helst för att ta reda på sanningar och verkan. Klinisk prövning innebär att personen i fråga som vill göra en undersökning kan redovisa för undersökningsprocessen och på ett konkret sätt ska kunna uppvisa en struktur, en klar frågeställning och en tydlig sammanställning där all data sammanförs och visar ett resultat (hela processen ska kunna redogöras för). Det är viktigt att redovisa ALLA fakta och ta med allt i sammanfattningen (det är många halvseriösa "forskare" som glömmer ta med de negatvia resultaten i sammanställningen). En klinisk prövning är helt objektiv och ska bara jämföra och observera. Randomiserad innebär att testgrupperna ska vara slumpmässigt utvalda och över ett vitt spann (grupperna ska helst vara tre med så många deltagare som möjligt, en grupp som får det/den nya preparatet/behandlingen, en som får en placebo och en som får en konvetionell behandling/preparat, för att kunna göra en rättvis jämförelse utan missvisande placeboeffekt). Det är t.ex. svårt att ta reda på hur ett läkemedel verkar på en befolkning genom att testa det på en grupp 8-åriga flickor där samtliga har flätor och en lös tand.Dubbelblindad betyder att varken patienten eller "utdelaren" av preparatet/behandlingen ska veta vilket som är ren placebo eller riktig. Patienten ska inte veta eftersom deras egna tankar, känslor, fördommar skulle påverka. Utdelaren för att dennes undermedvetna betende om exempelvis ett placebo utdelas skulle påverka patienten.

Vem är det då som gör alla dessa forskningar? Egentligen kan vem som helst göra dem. Men när man har gjort en och ska publicera den så måste man räkna med att hela den samlade forskarvärlden kommer att granska allt du gjort och ifall du inte kan upprepa dina resultat eller det hittas felaktigheter som påverkar utfallet är det ingen som kommer att ta dem på allvar. Det finns en organisation som har som mål att sammanställa och utvärdera alla rapporter som släpps ständigt och vaska fram vad som är bluff och vad som stämmer. De heter Cochrane Collaboration, de är globala och de granskar hårt. Läkare, biologer, kemister och allt du kan komma på finns i samarbetet och de har som mål att ifrågasätta och testa allt. Att objektivt ta reda på vad som är sant. "Om det är sant tål det att testas".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0