Re:

Skriver man till de som sitter i riksdag och regering får man svar, oavsett om det gäller ris eller ros.

"Hej Jan-Erik!
 

Jan Björklund tackar för ditt mail om skolreformer. Vi på utbildningsdepartementet är tacksamma för att du delar med dig av dina erfarenheter och det är mycket värdefullt för oss att få ta del av dina synpunkter. Jag ber om ursäkt för att återkopplingen dröjde något och önskar dig lycka till med studierna.

 

Med vänliga hälsningar

 

Sigrid Rydell Johnson

Brevsvarare
Departementsledningen
Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet"

Brev skickat till Jan Björklund

Hej på er i utbildningsdepartementet och då framförallt Jan Björklund.

Jag heter Jan-Erik Grenlund och den 17 mars sökte jag till ämneslärarutbildningen med inriktning arbete i gymnasieskola. Förhoppningsvis kommer jag om några år bli en av lärarna som undervisar i naturvetenskapliga ämnen. Det var en lite brokig väg som tog mig fram till att söka. Det tog mig tre års studier på en folkhögskola till att komma fram till att det är lärare jag vill bli. Därefter jobbade jag som obehörig lärare på en gymnasieskola i ytterligare tre år. Här lärde jag mig en del saker. För det första att det är de här åldrarna jag vill arbeta med och att om jag vill bli lärare så kommer det att bli tufft. Men glöden hade tänts nu när jag fått blodad tand. Mitt ämne då var teckenspråk, ett ämne lite på kanten där bristerna i systemet blir väldigt tydliga (seriöst, turerna kring detta ämne och hur reformerna påverkat är sinnessjukt).

Jag ville få min behörighet och efter samtal med högskolor, universitet och till sist med skolverket om vilka alternativ jag hade insåg jag att det skulle bli svårt. Hade det funnits någon typ av flexibilitet i systemet eller om jag hade kommit in före era reformer hade jag varit halvvägs till ett-ämneslärare nu med möjlighet till tillsvidareanställning och möjlighet att bredda mig i fler ämnen. Men nej, efter många vändor fram och tillbaka så hade till sist skolverket bara ett alternativ att råda mig till för att ge mig behörighet i ämnet jag redan undervisade i. Det skulle ta mellan sju och tretton års studier.

Det var nära att min glöd slocknade där och jag övervägde att överge skolvärlden för att istället bli något som kunde betala tillbaka sig själv och betala av de CSN-lån jag redan hade. Hellre en ekonomisk trygghet än ett decennium av studier och knaper tillvaro för mig, min familj med ett alldeles nytt barn som jag vill kunna ge all trygghet i världen. Men det höll inte, jag visste att det är lärare jag vill bli och vara. Därför tar vi som familj en chans och jag har sökt. Till hösten börjar jag. Om jag lyckas ser vi om några år, jag är fortfarande 27 år så tid finns även om jag inte kan se det nu.

Jag vill göra det tydligt att detta gör jag trots skolreformerna ni drivit igenom, inte tack vare eller på grund av. De har motarbetat mig men människor som jag, som faktiskt vill bli lärare är viktigare än så.

Jag ska bli lärare!

//Jan-Erik Grenlund

Sillasagne of doom

Jag gjorde ett misstag som stod mig dyrt. Det finns inget jag kan säga för att ursäkta utan jag kan bara försöka förtså, förklara och gå vidare. En del av förklaringen är att jag hade varit förskyld över en vecka. En annan att jag knappt sovit på två nätter. En tredje eventuellt bidragande anledning är också Lea med sitt ganska genomträngande skrik när hennes mage är dum mot henne, man blir trött när man tillsammans försöker komma igen den där magknipen. Mitt i allt detta så "frågar" Marre:

"Vad blir det för mat nu då!?"
 
Något jag inte hade ägnat en tanke åt! För ett otränat öra kan det låta som att hon undrar vad det blir för mat när den nu lagas men i mina öron så hör jag en ganska skarp frågeställning om varför maten som borde stå på bordet nu inte gör det och varför jag inte har gjort åt det den senaste timmen. Way past deadline liksom. Den lätta panik som griper tag om mitt bröst förbikopplar rationaliseringen, det finns ingen tid för sånt nu, maten ska lagas! Det som finns i kylen är sillfiléer vi tog fram igår för tining. OH, steka sill! Vad till? Potatis såklart!
 
"Du vet att potatisen är slut va!?"
 
Noooooo!!! Jag ser en minnesbild framför mig av mina händer som rotar igenom skafferiet med kikärter, knäckebröd och andra möjligen mindre lämpade tillbehör till sill än potatis. Då ser jag mina händer ta tag i lasagneplattorna! Ja! Lasagne är gott! Men man kan ju inte ha tomatsås till sill. Vad har vi istället? Ajvar rellish!
     När jag står där och misshandlar all kullinarisk kunskap som gått i arv genom generationerna frågar min fru:
 
"Vad gör du..?"
 
När jag svarar så ser jag hennes skepsism men jag kan inte sluta, maten måste fram och efter att det den kom ut ur ungen förståd jag hur äckligt detta skulle bli. Fy.... Vad hade jag gjort...? För att lindra det tänkte jag att man kunde ha något till. Nedan följer en anteckning om hur det gick.

Med ketchup: Av någon anledning så kom ketshupens söta smak fram (innehåller socker) men sen dör den för sillasangen tar över allt. Sockersöt ketchup med sillasange = ingen förbättring.

Med senap: Nej... Ingen förbättring....

Med chilisås: Smakde mest chili men ingen förbättring.

Med Hpsås: Smakade mest Hpsås men ingen förbättring.

Med majonäs: Smakade lite majonäs men mest sillasagne, alltså ingen förbättring.

Med vitlökssillspad: Bluurrggghh!!!

 


Akta er för sillasagne....


Sköldpaddskraft!!


Om det var val idag

Tycker det är knepigt att hitta siffrorna själv när de publicerats så jag letade upp dem och sammanställde dem för dem som också har svårt att hitta dem men vill veta.
 
Enligt SIFO, om det var val idag:
Regerande:     Opposition:
M: 29,3% S: 33,6%
FP: 6,2% SD: 9,1%
KD: 4,5% MP: 9,0%
C: 3,2% V: 4,6%

43,2% 53,63%

Eller:
Alliansen: Röd/grön: Vågmästar/övriga:
M: 29,3%        S: 33,6%        SD: 9,1%
FP: 6,2% MP: 9,0%
KD: 4,5% V: 4,6%
C: 3,2%

43,2% 47,2% 9,1%
Om man jämför med för ett år sedan:

V: Upp 0,3 % enheter
S: Upp 5,8 % enheter
MP: Ner 1,3 % enheter

Sammanlagt: Upp 4,8% enheter

C: Ner 1,5 % enheter
FP: Ner 0,9 % enheter
M: Ner 4,6 % enheter
KD: Upp 0,1 % enhet

Sammanlagt: Ner 6,9% enheter

SD: Upp 2,2 % enheter

Nu är detr upp till oss alla om vi ska vara glada, arga, rädda, oroliga, lugna
eller taggade. Oavsett vad så är det snart dags för val igen. Det betyder att
alla snart börjar komma med valsmörja för att försöka få röster. Börja sätt
dig in nu om du inte redan är det. Allt du bryr dig om och kommer att bry
dig om spelar roll. Rösta eller så sparkar jag dig på smalbenet, hårt!

Alberto Gonzalez är snäll

Idag känner jag att någon är dum. Jag har uteslutit många människor och har nu bara två. Det betyder att någon av dessa måste var väldigt dum. Den ena personen som jag inte kan utesluta är Annie Lööf (C) partiordförande, som jag förövrigt både gläds och förfäras av titt som tätt med diverse uttal och delvis bristande insikt, förståelse eller pålästhet (inget ont om Centerpartiet just nu utan detta handlar om Annie). Den andra personen jag inte kan utesluta vara helt körd i huvet är jag själv. Det finns få människor jag säkert vet så ofta är väldigt okunniga, fattar sådär lite pinsamt segt och gärna snabbt dömmer andra. Vad är det då som utlöst denna förbryllning? Varför sitter jag med mig själv och Annie Lööf och funderar vem som är dummast? Jo, det var i Agenda från 25/3 som jag såg på svtplay igår. I programet så intervjuvas Annie om småpartiernas roll i Alliansen då de förut tillsammans var större än Moderaterna men nu tillsammans inte ens har hälften.

"Vilken blir då den viktigaste frågan 2014 som du ska locka fler centerväljare med?"

Annie svara då att den frågan som gör henne mest frusterad i dag i det svenska samhällsklimatet är alla unga som står utanför arbetsmarknaden (jag håller med om det allvarliga i detta problem). Sverige har även ur europeiskt perspektiv också ofantligt hög (jajjemen Annie, precis så säger siffrorna). Centerpartiet har flera spännande lösningar på hur detta problemet ska hanteras (spännande Annie! Berätta mer).

"Jag tror att det är viktigt att nu när man tittar över löneavtalen att inte bara fokusera på lönen hos de som har arbete."

...

Jag hänger inte med längre... Vems löner mer då?

Hello Darth Apple

Idag när vi handlade på Coop här i Leksand blev jag väääldigt fundersam. Slank in på fruktavdelningen för att införskaffa lite apelsiner, funderade på några äpplen men det fanns inga som såg lockande ut. När jag vänder mig om för att gå vidare in i resten av butiken och fortsätta den lilla "shoppingtrippen" såg jag något strax över knänivå ovanför salladshuvudena. Något som först ser ut som två lådor med godispåsar. När jag väl ser vad det är kan jag faktiskt inte låta bli att le.

"Kära nån, världen är verkligen skev..."

Lådorna är något som jag tror flera har sett nu. Äppelbitar i påsar med antingen Dart Vader (men på lådan är det en bild på klonkapten CT-7567 eller möjligtvis en ARC (Advanced Recon Commando) Löjnant, bara det är en skum koppling som kan få ett eget inlägg om någon vill det) eller Hello Kitty på. Flera, däribland, min älskade fru har med rätta regerat på den väldigt underliga och hårda könsfördelningen. Det är väldigt klart att barn ska äta mer frukt men det är pojkar som ska äta frukten från blå/svarta påsar och flickor från de rosa påsarna. Men det är inte det jag tänker fokusera på nu. Jag ska heller inte fokusera på hälso- och miljöskillnaderna i att äta ett äpple som vuxit för sig själv och säljs helt (även om det är besprutat) och ett äpple som klyftats för maskin och sedan paketerats i en tätslutande plastpåse. Nej, inte ens på det enligt många osmakliga i att aktivt marknadsföra direkt gentemot barn.

En genomläsning av ett pressmedelande från "Sydgrönt" på "Jakobsson Reklam & PR" lär mig att vad syftet med dessa påsar är:
”Med vårt nya snacks vill vi erbjuda ett alternativ till vanligt godis. Vi hoppas kunna inspirera barn till att äta hälsosamt – och visa att nyttigt kan vara gott och kul!” Ted Stenshed, VD på SydGrönt

Ifall detta är syftet, hur väl stämmer det då överens med sith-kodexen? En fråga kvarstår förutsett att man vill osidåsätta gjutna, stereotypa könsroller, hälsa hos barnen som äter äpplena och morötterna, miljömedvetenheten, ideologi om barn ska äta färdigskivad frukt i plastpåsar. Den frågan är om du tycker att följande är lämpligt för dina (eventuella) barn:

Fred är en lögn
Det finns bara passion
Genom passionen får jag styrka
Genom styrkan får jag makt
Genom makten får jag seger
Genom segern kapas mina fångkedjor
Kraften ska frigöra mig

Ät våra äpplen...

 

Alternativt:

Fear leads to anger.
Anger leads to hate.
Hatred leads to power.
Power leads to victory.
Let your anger flow through you.
Your hate will make you strong.
True power is only achieved through
testing the limits of one's anger,
passing through unscathed.
Rage channeled through anger is unstoppable.
The dark side of the Force
offers unimaginable power.
The dark side is stronger than the light.
The weak deserve their fate.

Apples, they're good for you...

Någonstans får vi väl dra en gräns och varför då inte här?

Stackars någon

Jag tycker väldigt synd om någon. När jag har ansvar för något viktigt blir jag lite smånervös. Fullt normalt och ganska sunt till och med. Är man lite nervös tror jag att det är ett tecken på att man tar sin uppgift på allvar. Men att veta att man har många ögon på sig så ökar pressen ytterligare. Inte i betydelsen att "många tittar på mig nu" (vilket kan vara pressande för många i sig) utan i att det är mycket som hänger på mig nu. Hur det kommer att gå för människors, engagemang, tid, pengar eller till och med möjligheter eller liv! Då har man skäl att bli lite spännd. Nu är det så att någon har mycket press på sig. Mer än jag någonsin haft. Det handlar faktiskt om att det inte finns en cykelväg så att det blir livsfarligt att promenera mellan byar häruppe i Leksand, att betygen i svenska skolor sjunker, att det politiska klimatet i Europa hårdnar och blir allt mindre tollerant, att människor runt om i världen mår riktigt skit och att fattigdomen blir extremare. Det handlar om att hela våran planet påverkas av oss själva och destabileras så att vi själva kan komma att behöva möta en massutrotning av oss själva. Överallt vi tittar så kan man använda det engelska uttrycket "to hell in a wheelbarrow". Vi vet alla vems fel det är eftersom det i alla diskussioner och samtal är samma person som ställs mot väggen men som aldrig svarar och alltid gör oss besvikna med sin passivitet...

Varför gör inte någon något?

Tur att jag inte är någon iallafall...

One of those...

Det är en sån vecka... Började igår med att missa bussen på morgonen. Väl på väg till jobbet så börjar hörlurarna till min musik glappa. Great... Men då finns det härliga elever i Leksand! Sen hemma så var det köttbulle... eh... köttbullebak (?) och Lost. Inne på sista säsongen nu och det ska bli spännande att se hur det slutar. Ni skulle bara våga avslöja! Har sett hela serien fram till sista säsong nu för att se hur det går. Så det jag trodde var "en sån  dag" visade sig sluta helt ok. Men det kan vara typ en sån vecka. Trodde jag fick med mig en go tacopaj till lunch idag men det var så mörkt imorse att jag istället fick med mig tre djupfrysna skivor kassler. Vad är det som är på gång egentligen? Nä, hinner inte tänka på det nu. Ska äta lunch...

Preaching and demokrati

Jaha, då har jag hållt min första predikan. Det var inte alls så stressigt eller nervöst som jag trodde. Titeln på predikan blev "Paradoxen som är de kristna kyrkorna". Den finns inspelad och ligger på fil ifall det är någon som är intresserad. Började med att lägga grunden att lägga grunden till vad kristna och därmed kyrkan är och ska göra. Hur orden "jag tycker" förstör massor och en uppmuntran att göra det enda vi ska göra. För att sammanfatta bredikan skulle man kunna citera Beatles "Love, love, love, all you need is love". Har anteckningarna här någonstans men orkar inte skriva upp allt jag sa men skicka ett mejl eller hör av er om ni vill ha filen så ska jag försöka skicka den.


Men det är inte det jag tänker på idag. Idag tänker jag på en aspekt på demokratin. Demokrati ger 168 000 000 miljoner om man söker på google (med engelsk stavning eftersom det är en ideologi som diskuteras i stora delar av våran del av världen) detta tyder på att det är populärt. På svenska så for man fortfarande 15 000 000 miljoner träffar. Slutsatsen man kan dra är att det är många människor som tycker saker om det. Vi ska nu titta lite på ett svensk demokrati.

Enligt Nationalencyklopedin (ett företag som fått uppdrag från sveriges riksdag men inte finansieras av dem) är "demokrati" följande:

Demokrati´ (grekiska dēmokrati´a 'folkvälde', av demo- och efterleden -krati´a '-välde', av krate´ō 'härska') har den språkliga betydelsen folkmakt eller folkstyre. Vad detta skall innebära råder det delade meningar om särskilt som demokratin, liksom de flesta andra samhällsföreteelser, befinner sig i ständig förändring.


Första googleträffen på democracy: Införandet av allmän rösträtt
i Frankrike 1848 efter franska revolutionen.

Det vi kan lära oss av definitionen i NE är att det kan betyda lite vad som helst beroende på var man är och vem som styr samhället. Från början var det till exempel äldre, manliga adelsmän med en viss förmögenhet som fick rösta i ett visst forum om man hade på sig vissa kläder. Vissa andra säger att demokrati är gräsrotsrörelsernas möjlighet att välja sina egna förtryckare. En tredje grupp säger är att det är enda vägen för lycka och jämställdhet för människor. De flesta verkar iallafall vara någorlunda överens att på gott och ont är demokrati det bästa alternativet vi har.








I Sverige så uttrycker vi demokratin genom parlamentarism (folkvald riksdag och våran regering). Eftersom definitonen av demokrati är så luddig så har Sverige en bestämd formulering i vår grundlag. I början av regeringsformens andra paragraf kan man läsa följande:

"2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet."

Nu till poängen med dett inlägget. Med den här bakgrunden har jag en fråga om demokrati. Om den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Med risk för att blanda ihop begrepp, vilket är mest demokratiskt:

1. Våra folkvalda representanter bör ha en hög ersättning eftersom de har ett enormt ansvar inför hela folket. En representativ ersättning för de ansvaret de har.

2. Våra folkvalda representanter bör ha en ersättning som är ett genomsnitt på inkomsterna hos väljarna i landet. För att de representerar hela folket och ska följa med ekonomins upp och nedgångar, beskattningar o dyl eftersom mycket av det är effekter av deras beslut.

3. Våra folkvalda representanter bör ha minimilön. För att sporra dem att arbeta för att "höja" samhället underifrån och rent ideologiskt för att endast de som brinner för att göra skillnad och leda ska "lockas till politiken".

 

(Finns massor med andra argument för alla punkterna men hade inte ork, tid eller möjlighet att skriva alla).

 

1, 2 eller 3?


Big eyes

Ser jag konstig ut idag? Alltså, så att man måste stanna och glo lite? Eller för den delen råstirra?! Varför börja ett inlägg med fyra frågor? Jo, för att jag undrar så mycket.

Imorse när jag skulle till jobbet så hoppade jag på bussen som vanligt. Det är typ beckmörkt på mornarna nu så jag tog såklart på mig en reflexväst så att busschaufören ser mig vilket gör att jag slipper slänga mig under däcken för att han ska stanna. Bussen kom, jag gick på. Chaufören tittade lite suspekt på mig men det brukar just den här chaufören göra så det reflekterade jag inte över. När bussen passerade Siljansnäs hoppade jag av för att om man åker klockan sju från Hjulbäck och ska in till Leksand måste man göra ett bussbyte.

Där stod jag, själv, och väntade. Då kom det en kille som skulle med bussen. Vi känner till varandra och hälsade med ett "god morgon" var. Inget mer med det. En tjej anlände efter någon minut. Våra blickar möttes aldrig så jag kände att det var osvenskt att hoppa in i hennes synfält för att säga hej. Nu var det bara några minuter kvar tills bussen skulle komma. Då hör jag att en bil stannar en bit bakom oss. En kvinna i röd jacka kliver ur och tar sin handväska. Hon vänder sig om, ser ut att haja till och stirrar på mig. Tyckte det såg underligt ut så jag fastnade med blicken på henne några sekunder innan jag vände mig fram. När hon kommer till busshållplatsen och ställer sig i linje med oss andra så ser jag att hon fortfarande stirrrar. Jag ler mot henne och säger "hej". Ingen reaktion. Jag söker hennes ögonkontakt och finner den ganska snabbt, nickar och vänder bort huvudet så som vi gör när ingen har något mer att säga och det blir tyst. Ingen reaktion. Hon stirrar fortfarande.

Nu kommer bussen och tur är väl det för hon har uppenbarligen utan att själv märka det tappat styrsel i käkmusklerna så nu ser hon ut som en fågelholk med två papperstallrikar på. Efter att jag stämplat på och satt mig typ i mitten av bussen ser jag att hon går på, vänder sig om och ser var jag sitter och sätter sig snabbt längst framme hos chaufören. Jag tog av mig reflexvästen på bussen och har inte fått några blickar sen dess. Undrar om det är en slump..?

Funderar på att ta en liten promenad nu på lunchen men vågar inte. Misstänker att SÄPO kommer söka upp mig idag på ett anonymt tips och fråga vad jag har för samröre med Al-Qadia...

Schema

Jag känner ibland att jag har ganska mycket att göra och stå i. För att se till att jag inte råkar ta död på mig själv och att jag kan göra ett så bra jobb som möjligt, effektivt så har jag nu gjort ett schema. Det innehåller olika arbetstider, både hemma och på arbetsplatserna, fritid, hemmatid, träning och sabbat. Nu är jag medveten om att jag sagt detta tidigare, att jag ska börja blogga mer. Det är roligt att skriva, absolut. Därför har jag tänkt att göra ett försök att infoga bloggtid i schemat för att kanske komma igång igen med iallafall en gång i veckan. Kommer det fungera? Ingen aning, men det märker vi väl.

Dags igen?

“It is not the lack of miracles,that has made the church to stagnate. It is because we have forsaken the angelic life of Pentekost, and reverted to private property. If we could live like the apostles lived, with all things in common, we would soon have converted the whole world – without any miracle.” "John Chrysostom

Det finns inga länder

Alla har lärt sig länder i skolan. Europakartan, Afrikas länder etc men finns de ens? Det som skiljer länder åt rent geografiskt är gränser. Gränserna har dragits på olika sätt, längs med naturliga skiljelinjer såsom bergskedjor, floder eller andra vatten. Andra dragningar är med politiska såsom längs breddgrader eller med linjaler på kartor. Men helt plötsligt dyker det upp något spännande när man tittar på gränser. För på en världskarta är gränserna stora och breda. Nästan så att hela städer får plats i gränszonen. Men då tar man fram en karta över detta område som gränsen på världskartan täckte. Då ser vi att gränsen är inte alls så bred utan den ligger mitt i. Med andra ord, desto närmare man tittar på en karta desto smalare blir gränsen. Tittar man då i den riktiga världen på gränserna så syns de inte alls och det finns ofta inga indiaktioner alls på var gränsen går. Även om man skulle sätta upp stängsel eller bygger murar. Var på muren går gränsen? Om man går ner på molekylär nivå. Gränserna blir till sist så små att de går bortom alla definitioner på storlek, de finns inte ens. Och utan gränser så finns inga avgränsade områden. Utan någon form av avgränsning så finns inte "detta landet" och "det där landet". Det finns bara "land" och generella områden såsom bakom berget och på andra sidan sjön. Vad betyder då detta? Vad har vi tjänat på den här insikten? Lite får ni tänka själva, jag skriver inte ut allting här!

Död åt världen

Den 11 september 2001 flög två flygplan in i WTC i New York som ni vet. När en reporter fick en arabkvinna att jubla framför kameran. Hela västvärlden rasade mot det förskräckliga i att jubla inför mordet på människor. Senare visade det sig att kvinnan inte ens kände till attacken utan jublade för att journalisten bjöd hennen på en måltid god mat. Men det intressanta var västvärldens reaktion. Chock, skam och ilska över att människor kan göra så. "Hur kan någon glädjas över människors död?!" Efter den fördömmande attidtyden blir jag förfärad över sviterna efter bin Ladens död. Jag kan förstå de förskrossade människor som känner att de fått upprättelse eller någon form av hämd och nu känner att de kan få ro. Men det är inte bara det, folk gläds verkligen över hans död. De firar och gråter av lycka. Man beter sig på samma sätt som man tidigare kallade smaklöst, vanhedrande, skamfullt och hemskt.

Vad som sägs om bin Ladens död.


"Det är inte öga för öga - det är rättvisa."

"Det är viktigt att han är borta."

"This is a resounding triumph for justice, freedom and the values shared by all democratic nations fighting shoulder-to-shoulder in determination against terrorism."



Om ett sådant betende rättfärdigas av att han var en människa som begick onda handlingar, betyder det då att alla som jag har felat på något sätt har motsvarande rätt att glädjas om jag dör eller mördas? Jag behöver alltså bara känna sorg och saknad för den kärlek och det positiva som varje människa har gett mig. Det finns alltså ingenting som säger att jag ska älska någon som inte älskar mig lika mycket först?
Ifall ingen börja älska någon mer först kommer hela världen gå in i en inåtgående spiral av hat, förtryck och vedergällning. Det är i värsta fall iofs, i bästa fall blir det ett sitllestånd med läget vi har i världen idag. Så länge vi inte börjar att älska varandra! Då säger ofta människor, "Hur kan man älska någon som gjort så mycket ont! Tycker du att vi skulle älska Hitler också då?" För det första så blandar människor ofta ihop att "älska" och "tycka om". Jag älskar männioskor men jag tycker inte om allt de gör. Vad är då att älska om inte att tycka om? Jo, att älska är att önska det som är gott för någon. Jag tycker på något sätt inte om det som Usama bin Laden stod för men jag önskar att han insåg sina fel och sökte förlåtelse. Det han planerade och genomförde den 11:e september är fruktansvärt och alltigenom hemskt men jag hoppas innerligt att han finner frid.


Usama bin Laden
10 Mars 1957 – 2 Maj 2011
Hatad av många men också en människa som älskade och älskades,
må han finna frid, förlåtelse och välsignelse.

Mango

Mango är en fantastisk frukt! Den har allt! Jag tror jag gillar mango iallafall... En kanska skön frukt. Ingen direkt allergisk reaktion alls. Skön, mjuk smak med en liknande konsistens. Färgen är lite skum men annars är de ju helt ok. Eller? Jo, färgen är ju lite störande men vad gör det när man ska äta den =) Ja, första tuggan är ju med ögonen och påverkar resten av smakupplevelsen så den blir ju ingen höjdare faktiskt. En frukt är ju helheten liksom... och grön frukt är ju inte gott! Inte bara grön utan med röda fläckar! Som en sjukdom!! En kladdig, äcklig, sötmustig sjukdom! FY FÖR MANGO!!! Men det är ju ett ganska skönt namn på en frukt...

Fortsatt bloggande.

Jag har ingen aning vad jag ska blogga om. Det skulle vara roligt att komma igång med det igen. På riktigt, inte bara så där sporadiskt som det brukar bli. Men då kräver det nästan ett tema, en gemensam nämnare, ett rött snöre eller vad man vill kalla det. Hittills har det ju varit väldigt blandat men det har ju också blivit väldigt sporadiskt. Ni som har läst denna blog hittills vet ju ungefär var jag brukar röra mig i textförfattandet. Vad har ni för förslag eller önskemål? Vad ska jag välja att skriva om för att det ska bli lite mer bloggande?

Radio var kul

För er lyckliga som inte har facebook och för er som missade "Gomorron Dalarna" klockan kvart över 8 i måndags morse.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2813&artikel=4295321

Hälsa del 3 - Akupunktur

Akupunktur är gammalt. Riktigt gammalt. Det finns belägg som sträcker sig över 4000 år tillbaka i tiden men sanningen är att ingen vet hur länge det har funnits. Det man vet är att akupunkturen har sitt ursprung i Kina och enligt en spridd legend började akupunkturen med en kinesisk soldat som besvär med hosta. Ingenting han gjorde hjälpte och hostan blev bara värre. Eftersom det är svårt att strida duktigt när man hostar hände det sig som så att soldaten blev träffad av en pil. När han fördes till läkekunniga upptäckte man att hostan hade försvunnit. De förstod på en gång att det var för att han hade blivit träffad av pilen och bestämde sig för att ta till vara på sin nyvunna kunskap och förfina den en aning. I en frisk kropp finns det en balans av fem element:

Trä (lever, gallblåsa,öga senor,ilska)

Eld (hjärta, tunntarm, tunga, kärl, glädje)

Jord (mjälte, magsäck, mun, muskulatur, inåtvändhet)

Metall (lungor, tjocktarm, näsa, hud, sorg)

Vatten (njure, urinblåsa öra, skelett, fruktan)

Enligt akupunkturutövare finns det också krafter i kroppen. Livskraften Qi [tchi] flödar i kroppen längs något som kallar meridianer. Meridianerna är olika till antalet och djupet beroende på vilken typ av akupunktur man tillhör men alla löper längs med kroppen från hjässa till fotsulor. Det är när en eller flera av dessa meridianer blockeras och Qin hindras som sjukdom, smärta, illamående, depression eller allt som stör balansen inträffar. Genom att manipulera meridianerna med nålar styr man energin och ska kunna öppna upp dem.

Akupunktur sägs kunna behandla och bota:

  • Ofrivillig barnlöshet och IVF

  • Depression

  • Spädbarnskolik

  • Förlossningsförberedande akupunktur

  • Klimakteriebesvär

  • Åksjuka

  • Migrän

  • Graviditetsbesvär

  • Sluta röka

  • PCO/PMS

  • Idrottsskador

  • Alla diagnostiserade smälttillstånd och många sjukdomstillstånd där det finns väl dokumenterade resultat, tex. astma, allergi

För att göra ett kliniskt försök på om akupunktur har man kommit fram till ett stort problem. Hur gör man placebonålar? Eller jag ska säga så här, det var ett problem tills en tysk läkare konstruerade teleskopnålar som fäster på huden och känns lika mycket men utan att tränga igenom huden. Det nya problemet är hur man skulle kunna göra ett dubbelblindat test. Det problemet har man inte löst men man har istället än så länge kompenserats med många och omfattande undersökningar.

Man har forskat på akupunktur från två olika håll. Ett litet antal människor forskar på hur akupunktur fungerar (detta är främst människor som ägnar sig åt det) men det stora antalet ägnas åt att ta reda på om det fungerar och isåfall på vad. Det är den senare jag läst om. Anledningen varför de flesta lägger tid och pengar på detta sättet är att man först vill veta om det fungerar och sen om det fungerar ta reda på hur.

Under så gott som alla de studier som gjorts har man delat in testdeltagarna i tre grupper, en som får behandling med riktiga nålar, en med teleskopnålarna och en utan akupunkturbhandling alls. Detta har varit kliniska prövningar på det sätt som jag skrev om i inlägget Hälsa del 2 - Hur vet man vad som stämmer? och i boken "Salverkvick eller kvacksalveri". Efter många år av forskning, dokumentation och efter att ha testat flera tusentals människor och på alla de åkommor som akupunktur påstås hjälpa mot så har man nått följande slutsats.

Akupunktur har en viss verkan på akuta muskelsmärtor då det kan verka lindrande (borträknat den placeboeffekt som båda de första grupperna upplevde). Utöver det hade akupunktur ingen påvisad effekt alls. Då kommer en intressant fråga tycker jag, kan akupunktur vara farligt? Svaret på den frågan har visat sig vara njae. Rapporterade skador har visat att det kan vara direkt skadligt i strax under en promille av fallen då nålarna inte varit rengjorda eller stuckits in för långt och punkterat organ men eftersom det är så sällan det händer är det ingen fara. Det som har visat sig farligt är när patienter slutar med behandlingar som har visad effekt för att istället ägna sig åt akupunktur. Den lilla placeboeffekt kan aldrig kompensera den verkan som påvisade metoder har och på grund av det så lider många människor i onödan av diverse obotliga sjukdomar eller krämpor där vedertagen medicin skulle hjälpt.


Update

Ja, det var ju ett tag sen. Därför tänkte jag berätta lite vad jag håller på med. Vad håller jag på med? En tiktigt bra fråga... För mycket för att orka skriva ner det men om ni undrar så fråga så svara jag. Men jag vet helt säkert att jag jobbar en hel del, pluggar en del och håller på med en hel del fritidsaktiviteter. Alldeles för mycket för att orka egentligen men det är ju roligt så det fungerar. Idag ska jag hålla en lektion i teckenspråk, intervjuva en begravningsentrepenö, hämta en switch, sitta med på ett ungdomsråd och äta mat. En helt vanlig dag så att säga. 

Har ni tänkt på hur tragikomisk våran värld är? Vi är omgivna av krig, elände, förstörelse, olyckor, folkmord, förtryck, svält, sjukdommar, korruption och allmän elakhet, själviskhet och dryghet. Vad kan man gör åt allt detta då? Jo, skratta åt eländet.
#Jag håller inte med om allt Fredrik Reinfeldt gör och tycker det är jätteroligt att denna politiker som ägnar en massa tid för att vara förtroendeingivande själv sa på TV 1993 att "aldrig lita på politiker".
#Al Qaida sponsrades under 80-talet av CIA. Mannen som kom på att tillsätta bly i bensin fick jättedåligt samvete när det upptäcktes hur miljöfarligt att han jobbade oavbrutet med att uppfinna nyttiga saker och uppfann freonerna till kylskåp. #Heinrich Himmler, chef och ansvarig för SS, arbetade hela livet fram till sin tid i nationsocialistiska arbetarpartiet med sin kycklingfarm.
#Experiment har gjort på soldater då man sätter dem i ett plan, flyger iväg, piloten stänger av planet och låtsas som om de ska krascha. Då delar man ut formulär till soldaterna som de får fylla i vem som ska få ärva deras saker, sista hälsningar osv. Slutsatsen man kom fram till är att folk är dåliga på att fylla i formulär under pressade situationer.

Hittade en film med två komiker från australien som driver med en politiker som intervjuvades gällande en oljekatastrof. Det visar väldigt tydligt på att man kan ju bara skratta åt hur komiskt allting är egentligen...


 

"A friend will help you move,
a good friend will help you move a body"
Rich Hall

Tidigare inlägg
RSS 2.0